Snälla stäng ut allt oljud. Det låter något förfärligt och jag kan inte slappna av. Men vänta ... Det låter fortfarande. Höj volymen tack. Där inne, bland tonerna hör jag fortfarande surret som någon slags mental tinnitus. Jag höjer volymen lite till och ignorerar risken för permanent hjärnaskada. Hur jag än vänder och vrider på det är jag redan tillräckligt skadad. Musiken strömmar ut och dränker allt det andra som vill tänkas. Då somnar jag.
